Differentierad lönestruktur bland lärare : -på väg mot en "tredjelärare"?

The reforms in the Swedish school system have been many in recent decades, and there is a dissatisfaction among today's teachers who are clear. Teachers 'Union Chairman Eva-Lis Sirén pronounced in an article on the Teachers' Association's website that teacher wages are a social problem. In 2013, the government introduced state grants to the school principals who set up a career ladder for teachers and in 2016, the teacher payroll was introduced. These reforms would increase the attractiveness of the profession by praising especially skilled teachers. With the now introduced state grants, there has been a sudden and powerful pay gap among teachers, which means a whole new situation. This then about 40 percent of the teachers are considered particularly skilled and then awarded a salary increase. The purpose of the study was to investigate how teachers experience their working conditions, focusing on cooperation and individual payroll. To answer the purpose, the following questions were asked: How do the teachers describe the cooperation within their working groups? If and if so what possible and preventive factors for collaboration teachers can be identified? How do the teachers describe the individual payroll and thus the large and fast pay differential? What opportunities and barriers to cooperation can be understood in relation to the large and rapid salary differential? The method came to be qualitative as the purpose demanded a subjective reality, the empirical material consisted of six interviews conducted with professional teachers in upper secondary school context. The rest of the paper has consisted of relevant literature, scientific articles and various Internet sources. The result showed that teachers working conditions were influenced by the sudden wage differential and this in the form of neglect, dissatisfaction and verbal conflicts. Individual wages were generally considered good, but good and bad when there was a dissatisfaction that in one sentence it was unfair. Reformerna inom det svenska skolväsendet har varit många de senaste decennierna och det finns ett missnöje bland dagens lärare som visar sig tydligt. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén uttalar sig i en artikel på Lärarförbundets hemsida om att lärarlönerna är ett samhällsproblem.År 2013införde regeringenstatsbidrag till skolhuvudmännen som inrättar karriärstegför lärareoch år 2016 infördes lärarlönelyftet.Dessa reformer skulle öka yrketsattraktionskraft genom att premiera särskilt skickliga lärare. Med de nu införda statsbidragen har det skapats en plötslig och kraftig löneskiktning bland lärare vilket innebären helt ny situation. Detta då cirka 40 procent av lärarna anses som särskilt skickliga och tilldelas därefter ett lönepåslag.Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sina arbetsvillkor med fokus på samarbete och individuell lönesättning.För att besvara syftet ställdes följande frågor: Hur beskriver lärarna samarbetet inom sina arbetsgrupper? Om och i så fall vilka möjliggörandeoch hindrande faktorer för samarbete lärare emellan kan identifieras? Hur beskriver lärarna den individuella lönesättningen och således den stora och snabba lönedifferentieringen? Vilka möjligheter och hinder för samarbete kan förstås i relation till den stora och snabba lönedifferentieringen? Metoden kom att bli kvalitativ då syftet ställde krav på en subjektiv verklighet,det empiriska materialet bestod avsex samtalsintervjuer vilka utfördes med yrkeslärare i gymnasiekontext. Det övriga underlaget har bestått av relevant litteratur, vetenskapliga artiklar samt olika Internetkällor. Resultatet visade att lärarnas arbetsvillkor blev påverkade av den plötsligt införda lönedifferentieringen och detta i form av missnöje, osämja, missunnsamhet och verbala konflikter. Den individuella lönesättningen upplevdes generellt som bra, dock på gott och ont då det fanns ett missnöje, att den i en mening var orättvis